Igår åkte jag, Matilda, Lotta och Kim till Romme för att åka skidor. Jag hade med mig skidor, pjäxor och stavar (dock inte hjälm) så jag slapp hyra nåt. Det tog ett tag att skaffa liftkort osv så jag och Matilda bestämde oss för att åka en gång själva när Lotta väntade på hjälp med att ställa in sina skidor. På nåt sätt missuppfattade vi varandra och råkade ta ankarliften i stället för knappliften. Jag hade aldrig åkt ankarlift förut så det var väl inte det smidigaste man har sett när jag och Matilda skulle använda den. Matilda slog i axeln och jag fick den i huvudet. Jag borde ha haft hjälm.

När vi väl kom över ett krön så såg vi att ankarliften gick upp till toppen. Det hade vi inte räknat med, men det gick bra och jag kom ner utan att ramla. Sen åkte vi lite till tillsammans med de andra i de gröna backarna utan några missöden. När vi skulle testa en blå backe blev det aningen mer dramatiskt. Eftersom jag har väldigt svårt att svänga när det börjar gå fort så åkte jag i en rasande fart ner för den första backen. Jag lyckades mirakulöst nog hålla mig på benen genom detta störtlopp och ställde mig triumferande nedanför backen och väntade på de andra. Där stod jag tills Lotta bromsade in lite mjukt och med en smidig rörelse knuffade omkull oss båda.

Nästa fall var något som skulle passa i en sketch. Jag skulle knuffa menande på Matildas axel när det var nån kille som hade pratat med henne. Det hela var naturligtvis bara ett skämt så för att förtydliga vad jag tänkte göra skulle ja visa hur jag hade tänkt knuffa på henne. Problemet var bara att hon stod lite för långt bort så jag föll som en fura i mitt försök att nå henne. Det var märkligt att jag klarade backarna, men inte att stå upp på plan mark.

Efter lunch nån gång skulle vi åka ankarlift igen och den här gången var det i slutet och inte i början som jag fick ont i huvudet. När jag skulle av så släppte jag för sent och slog huvudet hårt i marken. Jag borde verkligen ha haft hjälm. Efter det gick det utför (ursäkta ordvitsen). Det fanns inte mycket tid att förlora så vi åkte ner igen ganska snart. Det var svårare att åka sent på dan eftersom det var fullt med spår överallt. Jag började ramla stup i ett. När jag hade ramlat och Kim och Lotta skulle hjälpa mig upp så lyckades jag slå mig själv på näsan med Kims stav. Eftersom jag inte hade återhämtat mig efter att jag slog i huvudet så fick jag ett litet sammanbrott. Nog för att det gjorde ont att få en stav på näsan, men SÅ ont gjorde det absolut inte. När vi kom ner satte jag mig i en snödriva och så fick de andra åka en gång själva. Sen åkte vi en sista gång ner till den sidan där bilen stod.

Det var en väldigt rolig dag fram till att jag slog i huvudet och blev yr. Nästa gång ska jag definitivt ha på mig en hjälm när jag åker.